En ashramboende stod nära Amma medan hon gav darshan. Plötsligt tittade Amma upp på henne och sa: ”Jag vill tala med ditt barnbarn.” Kvinnan blev helt ställd. Hon tänkte att hon kanske inte hade hört Amma riktigt och svarade därför inte. En brahmacharini (en kvinnlig monastisk lärjunge) som stod bredvid Amma vände sig mot henne och sa: ”Hörde du inte vad Amma sa? Hon vill tala med ditt barnbarn!”

Kvinnan ringde sin dotter som bor i USA, medveten om att klockan där var omkring 4.30 på morgonen i Kalifornien. Så snart dottern svarade berättade hon att Amma ville tala med Ishaan, hennes son. Dottern blev minst sagt förbluffad, men hon väckte sin son och sa att Amma ville tala med honom.

När fyraårige Ishaan kom till telefonen sa han: ”Namah Shivaya, Amma. Jag älskar dig, Amma! Jag älskar dig, Amma!” Han upprepade orden ”Jag älskar dig, Amma!” om och om igen. Amma lyssnade till hans oskuldsfulla ord, med ett allvetande, kärleksfullt leende. Hon sa ingenting. Sedan räckte Amma tillbaka telefonen till Ishaans mormor. Några ögonblick senare tog Amma telefonen igen och sa: ”Min son, Amma är alltid med dig.”

Mormodern, som hade följt hela händelsen, undrade varför Amma så plötsligt hade velat tala med hennes barnbarn.

Senare ringde dottern upp. Hon förklarade att dagen innan, när Ishaan hade tittat på TV, hade han sett en Buddha-staty. Flöjtmusik spelades i bakgrunden. Hela scenen fångade hans fantasi och på något sätt blev han genast påmind om Amma. Han började tjata på sin mamma och sa att han ville träffa Amma. Först ignorerade hans mamma honom, i tron att han snart skulle glömma det. Till hennes förvåning gjorde han inte det.

Hon förklarade för honom att Amma inte var i USA, men att de absolut skulle åka och träffa henne nästa gång hon kom dit. Ishaan började då insistera på att de skulle åka och träffa Amma omedelbart, var hon än var. Efter en stund frågade han: ”Amma reser ju runt hela världen, eller hur? Varför kan hon inte komma hit nu?”

Hans mamma hade aldrig sett honom i ett sådant tillstånd förut och visste inte hur hon skulle svara. Den lille pojken fortsatte envist att kräva att få träffa Amma.

När hon hörde detta insåg mormodern hur Amma kan höra ropet från vem som helst, var som helst i världen. Hon mindes Ammas ord: ”Mina barn, ropa till Gud med oskulden hos ett treårigt barn, och Gud kommer säkert till er.”